Efter en runda i taxfreeshopen beger sig Klara ut på däck för att ta sig en nypa frisk luft. Kombinationen av hård sjögång, trängseln ombord och de många olika parfymångorna har nästan gjort henne illamående. Klara står och lutar sig mot relingen och snappar efter luft. Usch, vilken landkrabba jag är! Inte trodde väl jag att jag skulle bli sjösjuk så här lätt.

Plötsligt avbryts hon i sina tankar. Hon sväljer några gånger innan hon vänder sig om. Ett gäng svartklädda motorcykelkillar står på andra sidan däck.

- Kolla in bruden där borta!, hör Klara en av de skinnklädda motorcykelgrabbarna säga.

Han pekar helt ogenerat bort mot henne där hon står och kämpar mot illamåendet. Resten av gänget vänder sig om för att se vad han menar. Trots att hon mår tjuvtjockt kan hon inte låta bli att le lite. De tror att jag ska gifta mig, skrattar hon tyst för sig själv. Jag? En brud? Ha, ha! Hur kan de ens komma på den tanken? Hon granskar reflexmässigt sina kläder. Svart t-shirt, svarta jeans och svarta gympadojor, inget som ens påminner om en brudklänning! Klara skakar på huvudet, vänder sig om igen och blickar ut över havet.

- Schyssta spiror, hör hon plötsligt en annan röst bakom sig.

Nej, men vad nu, vad då spiror? Hon kan inte låta bli att skratta högt. Tror de att hon är kunglig också? Det enda hon håller i handen är ett paraply. Hon vänder sig snabbt om igen.

- Ja, och vilka bågar!, säger nu en medelålders man med yvig mustasch och flinar mot henne.

Klara tycker att han ser äcklig ut, med snuset rinnande över tänderna.

Bågar? Klaras förvirring känner inga gränser. Hur vet de att hon har sin motorcykel stående nere på parkeringsdäck? Såg de när hon körde ombord? Ja, visst har hon en relativt fin motorcykel men aldrig hade hon väl trott att hon skulle få komplimanger för den sakens skull.

- Ja, en sån skulle man inte ha något emot att sätta på bönpallen.

Nu flabbar hela gänget högt så att flera passagerare vänder sig om för att ta reda på vad som pågår. Klara fattar ingenting. Bönpall? Så de tror att jag lever i kloster eller något liknande? Klara kan inte tro sina öron. Jag? En nunna? Jo, jo, det vore något det.

- Men du har väl en egen spätta hemma i Lund? Vi är snart i hamn. Lugn, bara lugn!, säger en av killarna och knuffar till mustaschmannen.

- Ja, den här knutten har inga problem med lammkött, om ni fattar vad jag menar, svarar han högt och spottar ut lite av snuset som färgar däcket med en brunsvart gegga.

- Hoppas förresten att hon gillar skinnpajen du köpte åt henne i Kiel!

Killarna gapskrattar, tittar nyfiket bort mot Klara och allt fler människor stannar upp för att lyssna på samtalet. Klara förstår verkligen ingenting. Vad håller de på med där borta?!

En spätta är väl en fisk? Och så pratar de om knuttar och lammkött. Och vem är den stackars tjejen som ska bjudas på skinnpaj? Usch, vad äckligt!

Illamåendet har nästan gått över nu. Det börjar bli kallt där Klara står i blåsten utan ytterkläder. Dags att gå in i värmen igen. Hon tittar blygt upp på det skinnklädda killgänget när hon går förbi dem på väg tillbaka in på båten. De är allt bra konstiga, svenska mc-killar!

Om hon inte hade vetat bättre skulle hon nästan ha trott att de försöker flörta med henne!